Keyla med sin fina blåa pyjamas från Colombia som morfar köpt.
Bild från alla hjärtans dag och morfars födelsedagskalas med tårta..

 

Jag har vart hos läkaren, fönstershoppat i Farsta C, städat undan lite i hemmet och ska nu snart iväg för att hämta min först födde. ♥  Idag har jag saknat och längtat efter henne, för det känns som att man knappt hunnit se och va med henne i helgen. Barnen va ju hos morföräldrarna så man har inte sett så mycket av Keyla eller Kiana. Det ska bli mysigt att vara bara vi tre nån timme innan E kommer hem.

Fasen vad kul vi har haft! Vi har lekt så mycket ute i snön att vi inte ens känner av vår rumpa längre. Vi gick till mataffären här nere och köpte en stjärtlapp i panik (eftersom vi bara fått en babypulka hittills). Vi har ramlat, kastat oss, skuttat och sprungit så mycket. Jag tror snart att hela familjen kommer att sluta förkylda och sängliggandes. Men det va det värt kan jag säga, så kul hade vi.

Nu har min far kommit och för att lära mig ett av hans super recept som jag brukade äta när jag va liten. Han är en höjdare på att laga mat.

Det är helt otroligt och så irriterande att jag blir galen. Ibland undrar man hur föräldrar tänker och hur mycket dom faktiskt bryr sig om sina barn. Är pengar viktigare än barnen?
Dom ringde från dagis idag och bad mig hämta Keyla för att hon va magsjuk igen.. Och just 1 timme tidigare hade jag fått ett samtal av Olivia som har sin dotter på samma dagis som Keyla. Hennes dotter va hemma magsjuk och hon va rasande på alla föräldrar som lämnar för tidigt på dagis. Ja 1 timme senare fick ju jag hämta Keyla.
Sen får man höra att dom föräldrar som dagis ringt till och påpekat att inte lämna barnen för tidigt, har blivit sura och haft attityd. Alltså pratar vi om vuxna människor? Vad har dom att bli sura över, ge fan i att lämna ditt barn för tidigt så händer inte detta! Vissa människor...

Varför blir dom sjuka hela tiden?
Jo för att föräldrar inte respekterar 48 timmars regeln och lämnar sina barn på dagis för tidigt, alltså innan dom är helt friska. Då blir det ju bara en ond cirkel av sjukdom hela tiden.
Vad kan man göra för att undvika?
Ha barnen hemma en dag extra. Om man ändå vart hemma föräldrarledig innan så vet man att man överlever på mindre pengar, det handlar oftast bara om 1 vecka på 1 månad. Man förlorar mer pengar på att ha barnen hemma 1 vecka varje månad än att verkligen se till att dom blir friska en gång för alla!

Nu har vi kallats på extra föräldrar möte pga den bristande hänsynen!

Natten va inte alls kul, full av gråt och feber. Jag kunde bara inte förstå att Keyla verkligen va sjuk igen, hur dåligt immun har man då egentligen? Men i dag när vi vaknade så förstod vi att det inte va sjukdom, det är 4 tänder som är på gång! Hörntänderna är i full rulle på väg fram och självklart får man feber och dålig mage då, för att inte prata om väldigt "mammig" och gnällig. Hon ser så sjuk, dålig och svag ut. 39 grader feber! Hoppas det snart blir bättre.

Nu måste jag göra lite fint här för vi ska få 5 vänner på besök! Keyla tjatar om mormor hela tiden och nästa gråter för att mormor inte är här så hon ska få vara hos min mamma ett tag.

Kvällen va jätte mysig, när hissen äntligen kom igång. Jag tog tjejerna och gick ner till bakgården för att leka lite i snön som just fallit. Keyla tyckte det va ganska kul men ändå frustrerande över att alla leksaker va fastfrusna i sandlådan. Svårt att förklara för en 22 månaders vad is är.. Men hon släppte det sen, speciellt när hon hittade sina "toto" (traktor). Hon älskar traktorer, lastbilar och tåg.

Sen när E kom så gick vi upp tillsammans för det va ändå ganska kallt och blåsigt.

Idag va det riktigt jobbigt att lämna Keyla på dagis. Eftersom tjejerna vart sjuka strax innan julhelgen och sen med julhelgen och allt, så har ledigheten från dagis blivit lite för lång. Keyla va borta i över 1 månad. Så nu (trots all tjat om dagis under julen) så vägrade hon släppa taget om mig. Hon är inte den som klänger sig fast men nu gjorde hon det.
Jag fick lämna en riktigt ledsen tjej som grät "mamma" hela tiden. Mitt hjärta brast precis som när vi hade inskolning, så hemskt att se henne så. Speciellt med Keyla som aldrig gråter i vanliga fall heller, då blir det lite extra vid såna här tillfällen. Hon höll så hårt i min jacka att hon nästan slet upp luvan på mig, men hon ville inte att jag skulle lämna henne där själv.

Fy, nu sitter jag här, beredd på att dagis kanske ringer och ber mig hämta Keyla. Hoppas det går bra och att hon kommer ihåg hur skoj det va att leka med vännerna. Min älskade lilla sötnos. ♥

Kaffe!!!

Goddag i husen. Fattar ni att det verkligen är jul, det finns ju ingen snö! Det känns väldigt konstigt faktiskt, vinter, jul, nyår utan snö och minusgrader. Ingen pulka åkning eller bygga snögubbe.. Vi hade t.o.m +7 grader varmt här hos oss idag, med mycket vind visserligen men ändå. Förstår ni vad +7 grader är i slutet av december!

För 1 år sen, min lilla sötnos va 9 månader. För 1 år sen hade vi bara ett barn, en busunge som kröp i hemmet. Idag är hon stor, så stor att man inte riktigt kan tro att det bara gått 1 år, hon ser så mycket större ut. Otroligt att dom växer så snabbt, att plötsligt från en dag till en annan slutade dom vara bebisar och är barn, en flicka.

Jag älskar dig av hela mitt hjärta, med alla celler i min kropp som jag äger och har. Jag älskar dig mer än livet själv, jag älskar dig mer än vad ord kan beskriva. Jag älskar dig! ♥

Jag har vart och hämtat Keyla på dagis och det va inte direkt bra nyheter. Hon hade varken ätit eller sovit speciellt mycket. Hon hade inte ens lekt, hon hade bara vart den som observerat. Så nu vart jag väldigt osäker på hur jag ska göra imorgon med dagis. Men det får vi se då, en dag i taget.

När vi kom hem så ville hon äta frukt, men fick en rejäl hosta och självklart kom spyan efter det. Hon hostar så kraftigt att hon kräks, jag bara orkar inte mer, fattar inte varför läkarna inte skriver ut nått till henne!! Jädrans idiot läkare, vården här börjar man seriöst tappa mitt förtroende. Först misslyckandet med min förlossning och nu kan dom inget alls om barn,  inte ens på barnsjukhus.. ja vad säger man!

Det va sista gången jag åkte till Vårdcentralen med mitt barn. Dom kan inget alls om barn! Idag va vi på närakuten Astrid lindgrens barnsjukhus med Keyla. Det visade sig att hon hade öroninflammation i båda öronen och en mindre/lättare infektion/irritation i halsen. Så förmodligen är det därför hon inte äter, kräks gör hon nog pga hostan. Vi fick antibiotika utskrivet till Keyla och sen ang maten är det bara att vänta ut henne, läkaren ansåg att vi får bara ge henne vatten helt enkelt. Sen att hon kräks va heller inte nått att göra åt, bara att vänta till hostan släpper. Alltså ärligt, ibland undrar jag vad fan det är för läkare man har i det här landet! Jag har aldrig vart med om så dåliga läkare. Till oss säger han att hon i alla fall inte ser ut som ett russin och har energi att stå upp så då är hon inte så sjuk tycker han. Jaha, juste så va det, i det här landet ska man va döende, se ut som ett russin och ligga på golvet som en hund för att få uppmärksamhet och hjälp.

Nu är vi hemma i alla fall, har hämtat ut kuren till Keyla och hoppas på att hon snart mår bra igen.
Snart ska vi iväg till dagis hela familjen, för att se Keylas första Lucia firande. =)

Trevlig Lucia! ♥

Nä nu mår jag inte speciellt bra längre. Dagis ringde till mig när Keyla va på dagis, hon hade ätit! Bra, tänkte jag, då kanske vi är på bättringsvägen ändå. Men då säger dom att hon satte sig och storgrät efter lunchen. Helt plötsligt från att sitta och äta hade hon brustit i storgråt hejdlöst. Jag sprang till dagiset så fort jag kunde, när jag kom fram så hade Keyla somnat på en av personalen. Hon snyftade i sömnen och jag pussade på hennes kind och viskade "Aqui esta mamá" (mamma är här). Då öppnar hon ögonen jätte trött och säger "mamá" och brister i storgråt igen. Det bara släppte som en sten och hon bara grät och grät. Mitt hjärta gick sönder i flera bitar för min lilla tjej som lider så utan att man vet vad det kan vara! Mina tårar va på väg fram av att se hur knäckt hon va.
Jag förmodar att det va magen, efter 6 dagar utan mat och sen smäller hon i sig kalops! Men hon verkade inte ha direkt ont tycker jag. Så kanske bara ren utmattning, saknad av hem och mamma efter en hetsig förmiddag på dagis.

Jag tog hem henne, morfar kom över, alla lekte, Keyla bad om mer att få äta. Skönt!, tänkte jag, nu äter hon i alla fall, nu är hon sugen. Hon fick i sig massa fruktsoppa, vatten, lite mellanmålspure. 1 timme senare ungefär, kräks hon upp precis allt hon hade i magen. Jag ville bara skrika av frustration. När hon äntligen får upp aptiten och äter så kräks hon ändå upp allt.
Hon vägrade ta vällingen som vanligt, men nu sover hon i alla fall. Imorgon blir det närakuten Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Min andra lilla sjukling

Jag har pratat med BVC och dagis. På BVC rekommenderar dom mig att åka in till Astrid Lindgrens närakut med Keyla, om hon inte ätit på dagis heller. Men om hon ätit på dagis så är det ju framsteg och då kan man avvakta till imorgon för att se hur det blir. Jag pratade med dagis och enl personalen så har Keyla fått i sig 2 äppel klyftor på förmiddagen (mer än vad hon äter här) och nu ska dom sätta sig för att äta lunch, allt hade gått bra än så länge. Så jag ringer tillbaka runt 12:00 för att se hur hon ätit. Då avgör jag om vi åker in till Astrid Lindgrens barnsjukhus eller inte.

Just nu har jag inget mer i mitt huvud mer än Keyla och hennes situation, så jag får be om ursäkt om det blir mycket tjat om det hela. Men så ser min vardag ut just nu.

Vi klarade bara av att vara 2 timmar på akuten. Ja som sagt så va det första gången vi åkte till Sachsska Barnakuten på SÖS. Det va väl inget super akut men ingen vårdcentral hade tider så vi fick lov att ta det akut.

Keyla hade ätit välling 07:00 och sedan dess bara fått i sig en Festis runt 11:00 tiden. Hon har inte velat äta nått mer än så, ingen frukost, lunch, mellis, middag, välling, gröt, inget alls. Inte ens vatten, mer juice eller nyponsoppa. Det här är alltså tjejen som äter allt, jämt, när som helst, hur som helst och vad som helst, plötsligt vill hon inte äta nått alls. Hela veckan har vart dålig med mat men ibland ändå fått i sig nått smått här och där.
Febern har pendlat upp å ner mellan 38-39 grader och vissa dagar inget alls, från förra fredagen till idag torsdag.

På Sashsska akut tog dom stickprov i fingret. Allt gick kanon bra med henne. Men i väntrummet (i väntan på svar och få komma till läkare) började hon springa, hoppa, leka, busa, utforska och sånt som hon vanligtvis gör. Med andra ord, om man orkar göra det i 2 timmar så mår man nog inte så dåligt ändå...
Så det kändes jätte dumt att sitta på en akut med två små barn som ändå verkade må rätt okej i jämförelse med dom som bara hängde över mammorna, kom in med ambulanser etc.

Så jag frågade om vi kunde åka hem och fick svaret att dom själva sett att K verkade så aktiv och bra att dom tyckte vi kunde ta det hos vårdcentralen imorgon fredag istället. Hon hade nån infektion visade provet men vet inte exakt vad då hon inget sa (det va kvinnan i receptionen jag prata med). Men det va inget som behandlades med antibiotika eller liknande som tur va. Så vi åkte hem, la tjejerna när vi kom hem, åt middag och nu tänkte även jag dyka ner i säng för att se om vi kan gå tidigt imorgon bitti till drop in i vår vårdcentral som ligger här framför oss.

Sovgott!!

Keyla leker med vatten, Kiana leker i gå-stolen och E tappar upp bad till båda tjejerna. Jag ska snart ordna allt för nattningen och hoppas på en bra natt i natt.

Jag hann inte ta upp att Keyla och jag somnade runt 24:00 i natt...
Keyla åkte på nått liknande nässelutslag och vi har ingen aning varför. När vi prata med sjukvårdsupplysningen så kliade det inte så vi åkte inte in, men senare på kvällen så vaknade hon av att det kliade över hela kroppen. Hon verkade ganska oberörd av det hela så vi valde att inte åka in till akuten men hon piggnade till och vi höll på fram till midnatt för att natta henne igen.
Idag har jag inte sett ett endaste tecken på att hon haft utslag på kroppen men jag är rädd för att hon får tillbaka dom till natten. Jag har vart på apoteket och köpt Mildason (salva mot klåda) ifall att.

Godkväll, nu ska vi bada barnen, mysa och natta dom.
Hur ser er måndagkväll ut?

Godmorgon Keyla och hår!

Då har man lämnat Keyla på dagis efter all stress. Den tjejen har mer koll än vad jag har kan jag säga. Hon är så stor att det chockar gång på gång. Mitt i mitt stress, så letade jag som galning efter hennes napp och napphållare. Jag kunde inte hitta den någonstans och frågar henne, ja då vet hon att den ligger hos "bebbis" som är hennes docka. Och där låg den, nästan framför näsan på mig, himla häftigt.

Sen va jag på väg ut i min stress och trodde alla va klara, så när jag stänger dörren säger Keyla "mammaaa.. " (lite utdraget) och pratar nått på sitt bebisspråk.. När jag tittar på henne så pekar hon mot fötterna och japp, jag har ju glömt att ta på henne stövlarna! Så upp med dörren igen, ta på henne stövlar medan hon bara fnissar åt mig och sen in i hissen igen. =) Min fina stora tjej!!

Nu ska jag gosa med min Kiana.
Jag glömde att lägga upp Kianas vägning och mätning igår men det får komma lite senare.

Snart börjar Desperate Housewives! Barnen ligger redan och sover för natten, E tränar lite och jag tar vilo dag för att se min serie och lägga mig tidigt.

Jag satt och tänkte på vad jag gjorde om 1 år sen, exakt det här datumet. Då hittade jag denna bild på min lilla söta, underbara Keyla. Hon va så liten min lilla gullunge!! Vi va på babysim och hade oss. Hon dök, badade, simmade och busade omkring i vattnet som en liten fisk. Jag längtar tillbaka till den tiden, det gick så fort att det gör ont i hjärtat. ♥
Undra om jag ska börja på babysim med Kiana. Men eftersom jag nu inte har någon att samåka med till Sickla, så vet jag inte vart jag kommer att vända mig till för stället. Jag får se vad jag hittar på.

 

Nu fortsätter min Desperate Housewives.