Plötsligt ringer dagis.. "Keyla bröt ihop vid lunchen, ropade mamma och pappa och va helt otröstlig" Jaha, självklart känner jag att jag måste hämta henne. Ringer man till mig och säger att hon är ledsen, så kan jag inte bara låtsas som inget hänt. Så jag rusade dit, hämtade upp en väldigt glad tjej som varken verkade trött, ledsen eller nått annat för den delen.

Konstigt dagis, dom ringer hem barnen för minsta lilla. Tänk om jag jobbar, tror dom att jag kan släppa allt på kontoret för att Keyla gråter? Är inte dom till för att trösta henne, finnas där och lugna ner henne? Jag vet MÅNGA föräldrar som klagat just på att dom ringer hem barnen för minsta lilla....

Det vart ingen packning, inga samtal och pappersarbete alls. För nu vart jag tvungen att hämta henne efter lunch och eftermiddagen blir full av lek istället. Men samtidigt skönt att ha henne hemma, har längtat lite efter min älskling! ♥

Yeeey!! Jag är så himla glad. Vi fick hem papper idag, från Stadsdelsförvaltningen och dom har dom fina nyheterna att meddela... Keyla kom in på det dagis som vi önskat oss! Eftersom vi flyttar 1 juni så måste jag skola in Keyla på nytt, i ett närmare dagis. Självklart ville jag ha den som är nybyggd (klart i september), precis bredvid oss, (ca 70-100 meter). Jag va så orolig över att inte få komma in på den men turen va med mig, vid min sida, denna gång. Och om Keyla kommer med där, så har man ju syskonförtur och då prioriteras Kiana!
Hon skolas in den 24 september, eftersom den inte är klar än, håller på att byggas tillsammans med alla andra byggnaderna. Usch så glad jag är!

Nu har min älskade, underbara, söta och rara Keyla somnat. Hon har vart så mammig, så söt och kärleksfull idag att hon fick lägga sig lite senare. ♥ Ville bara njuta mer och mer av henne.
Men nu sover hon, jag sätter mig vid datorn, med papper och ska fixa lite. Sen är det Greys Anatomy som gäller hela kvällen ut.

Det gick bra med läggningen idag med. Båda tjejerna va så trötta att dom nästan slocknade på en gång. Denna gång tog det inte mer än 10 minuter att natta dom båda. Däremot känner jag att det har vart tomt utan dom, jag har saknat flickorna och va väldigt känslig när jag nattade dom...

Keyla va så trött och höll på att somna själv, utan att jag klappade eller pussade på henne som jag brukar. Hon har vart van i 2 år, att jag bara nattar henne. Plötsligt sitter jag där med en bebis i famnen. Jag tog inte på Keyla (satt och gav välling till Kiana och vaggade ner henne i vaggan) så hon la sig i sovläge och höll på somna själv. Det kändes så fel att stå framför Keyla och "prioritera" Kiana på nått sätt. Min Keyla är ju fortfarande liten, bara 2 år, hur ska hon förstå att jag måste ta Kiana först och sen kunna ta Keyla? Äh, bara jag som är känslig och saknar min Keyla. Saknar vår trio och då vi bara hade 100 % fokus på henne. Behöver Keyla tid, bara hon och jag, bara vi i gamla trion, innan vi blev fyra. Saknar min Keyla ♥

Jag ska duscha och gå till sängs. Känner att jag behöva vila mig lite efter natten vi fick, säkert därför jag är lite extra känslig idag. Att ha lämnat bort barnen och haft en bebis här (Jenny & Martlands) men inte mina egna, gjorde nog att jag saknade dom lite extra. Så jag lägger mig i hopp om att vakna piggare och med mer energi imorgon.

Sov gott raringar ♥

Hej allihop! Tillbaka i hemmet och med en lättnad som heter duga. Ni ska veta vad orolig jag har vart idag, riktigt nervös (drömde mardrömmar i natt) för att göra den här kontrast-undersökningen idag. Trodde Keyla skulle bli helt galen av att få nål i handen och sen behöva ligga i 20 minuter i en magnetröntgen maskin helt själv. Trodde hon skulle in i en tub helt ensam.. Men Keyla grät inget, pep inte ens. Hon bara iaktog vad sköterskorna gjorde, det va allt. Rörde inte en min. Sen gick det kanon med magnetröntgen eftersom det va som en säng och den skannar underifrån. Så vi kunde vara med henne hela vägen och sen tog det bara 12 minuter och inte 20 min som dom hade sagt. Så himla skönt att ha det här avklarat nu. Så inom 2 veckor har vi svar på hur allt gått.

Lite bilder från dagens läkarbesök:
Magnetröntgen som Keyla va så duktig under, vi bara lekte och prata massor med henne.

Efteråt stannade vi kvar en stund i lekrummet så att hon fick slappna av lite med lek och belönas med fika efteråt. Är så stolt över min modiga tjej, men även om hon hade skrikigt och gråtit så hade jag vart stolt över henne ändå! ♥

Keyla serverar kaffe till mamma och pappa.

Vi hämtade upp Kiana hos min mamma och nu sover tjejerna här hemma. Tror även min kära man har somnat med Keyla, för han hörs inte och har inte kommit ut på över 20 minuter, ha ha. Keyla brukar somna inom 5 minuter. Stackare, han behöver nog det. Vi gick upp 06:00 och är absolut inte vana vid det. Själv vet jag inte vad jag går på, är jätte trött, har svullna ögon och allt men är inte typen som klarar av att sova på dagen så jag sysselsätter mig med bloggar, viktiga papper, plockar undan här och lägger in tvätt.

Mitt förra inlägg vart väldigt försenat, det hade inte gått igenom fören flera timmar senare, skumt. Men hur som, så åt vi inte en sån sen lunch kl 18. Det va runt 13-14 som jag menade. Vi va inne i Farsta C en sväng men innan dess va vi inne i Centralen, Puma Store för att leta skor till E. Han hittade super fina Puma skor som vi absolut slog till på.

Idag är det en dag som går till historien för oss. Keyla är hos mormor och ska sova där. Hon har vart borta från oss en gång förut, det va tre dagar som vi va på BB för att föda Kiana. Den erfarenheten va inte bra, minnena är inte bra och det är bara plågsamt att ens tänka tillbaka till den perioden i vårt liv. Efter det har Keyla aldrig vart borta från oss på nätterna, speciellt inte när vi egentligen är hemma. Men det är ett test att se om allt går bra denna gång och som tur va så bor vi väldigt nära min mamma om det händer nått.

Jag däremot är lite nedstämd, orolig, saknar henne, illa till mods och känslig. Kan bero på pms oxå självklart, men det känns tufft i mamma-hjärtat att lämna henne utan större anledning och så kommer man hem med Kiana.. Känns som att jag sviker Keyla på nått sätt, min förstfödde som står mig så nära hjärtat. Men vi måste ju testa, någongång. Mitt lilla charmtroll ♥

Hemma igen efter en hel kväll inne på barnakuten en fredagskväll. Tur att det inte va så många barn före, det va en ganska lugn kväll faktiskt. Det va precis som jag misstänkte, att Keylas dubbelvikningar och skrik berodde på urinvägsinfektion. Hon bara grät varje 10e minut nästan eller när hon ställde sig upp. Men som tur va, efter att ha druckit en del så har smärtan gått över. Jag har inte hört henne gråta eller gnälla mer, så lite skumt är det hur det bara försvann. Vilken tur att hon är så modig oxå, hon är inte rädd för läkaren, inte för sprutor eller blodprov, inget alls.

Nu är vi hemma, med två super trötta tjejer som somnade på en gång. Vi är minst lika slut och imorgon är det kalas i Heron Citys lekland. Så det är väl lika bra att vila upp sig så gott man kan.
Jag tänkte lägga mig en stund på soffan, bara andas lite, slappna av och varva ner. Sen blir det rätt ner i säng.

Sov gott raringar ♥

Keylas kläder idag men skorna fick hon inte ha till dagis.

Keyla fick ha nya fina kläder till dagis, hon ville ha sina nya skor som hon fått av mormor men dom varken passar eller matchar, plus att det är inte dagis skor.
Vi va båda två och lämnade Keyla på dagis idag. Det kändes som det rätta att göra, att få följa med och lämna av min älskade dotter. Tråkigt nog hade dagis glömt/missat att hon fyller år idag så dom hade inte förberett nått tråkigt nog, konstigt att dom inte missar dom andra barnen.. Men nu sa jag till dom så Keyla får lite sång, fruktsallad och tiaran som dom brukar ha.

Nu är vi hemma igen men ska snart iväg till F.C för att köpa en lite present till Keyla, byta Eddies kläder som han fick igår av mig och sen vill jag hinna sola lite. Vi måste även hinna åka till min mor och hämta tårtan (hon gör den själv) och sen hem och städa undan lite.

Åh idag är det en otroligt speciell dag i vårt hem!! Keyla fyller 2 år, grattis till min älskade söta dotter. Min först födde, så stor hon blivit. För två år sedan kom du till vår värld, för två år sedan fick vi äran att bli dina föräldrar. Att äntligen få se dig efter så många månader och vilken lycka det va när jag fick se dig. Du va min, du va verkligen min, min dotter, min bebis. Den va en av dom lyckligaste dagarna i mitt liv.

Tack för att du finns, tack för att du är min, tack för att du alltid kommer vara i mitt liv på ett eller annat sätt.

Jag har vart och hämtat Keyla från dagis, hon verkar ha haft super skoj där idag. Men jag känner, "äntligen fredag" för jag har saknat henne hela dagen idag. Nu är vi alla hemma, E kom hem lite tidigare idag oxå.

När flickornas morfar va i Colombia, köpte han hem 2 fina klänningar till tjejerna. Det va meningen att Keyla skulle ha sin klänning när hon fyller 2 år. Men idag provade jag den igen och märker att den är för liten!! Så himla tråkigt men tur nog så ska vi kolla efter Keyla kläder i helgen.

Såhär söt är hon i sin fina klänning från Colombia. Tack morfar!!

Den stora dagen närmar sig med stormsteg och nu är det exakt 2 veckor kvar till Keylas 2år kalas. Att hon verkligen fyller 2 år är helt ofattbart. Hon fyller egentligen den 14 mars men kommer att firas mindre med familjen den onsdagen och sen på lördagen den 17 mars (när Kiana fyller 8 månader) firar vi Keyla med släkt och vänner.

2 år är ett svårt år att fylla. Fylld med trots och gap, men oxå fina, underbara och minnesvärda stunder av kärlek. Vad ger man en tjej som har allt redan? Leksaker kan ju vara bra men vet inte vad hon vill ha, hon har det hon behöver känns det som. Jag är inte dom mammorna som vill fylla hemmet med leksaker (tror inte på att sånt är bra för barnets utveckling) och kläder har hon ganska lagom om.
Men så kom jag på det viktigaste, vi flyttar snart och flickorna får sitt egna rum att leka i. Vi behöver ny säng till Keyla, bord och stolar för att rita på, samt ritset. Så tråkigt nog blir det mer pengar vi önskar oss än själva leksakerna.


Till Keylas önskelista:

Våningssäng från Ikea som kan vara en singel säng men även vändas och göras om till våningssäng. En fin himmel säng till den så har man stjärnor oxå.

 

Barnmöbler, Mammut plast bord från Ikea, bord och stolar.

 

 

Målarset från Ikea. Målarskydd, färger av olika slag och pappersrulle.

Jag skulle hämta Keyla 15:00 men gick ut tidigare idag, för att njuta av det fina vädret. Det är +6 grader, soligt och skönt, men tyvärr blåser det ändå ganska mycket. Men en powerwalk gör att man blir snabbt varm och vinden kvittar.

leksaker och lekplats under vatten, så ser det ut längst hela gården på dagis

lekplats under vatten på dagis gården

När jag kom fram till Keylas dagis idag så ser man att allt är nedsjunket i en enda stor sjö. Dagisgården ligger under vatten nästan.. ja jag vet att jag överdriver lite men nog va det mycket vatten. Ungarna kunde inte ens gå ut och leka och tydligen har dom det här problemet varje år. Och dom ringer till kommunen, att dom ska komma och pumpa ut vattnet, varje år men ändå kommer dom inte i tid, det tar sån tid för dom att komma. Man får hoppas att dom löser det, men jag orkar inte ens lägga ner speciellt mycket energi på det hela för Keyla ska ändå byta dagis i samband med flytten.

Hur ser era dagis ut? Har ni samma problem?

Nu ska jag laga lite middag inför kvällen så att det är gjort och sen blir det kvalitetstid med barnen.

Keyla med sin fina blåa pyjamas från Colombia som morfar köpt.
Bild från alla hjärtans dag och morfars födelsedagskalas med tårta..

 

Jag har vart hos läkaren, fönstershoppat i Farsta C, städat undan lite i hemmet och ska nu snart iväg för att hämta min först födde. ♥  Idag har jag saknat och längtat efter henne, för det känns som att man knappt hunnit se och va med henne i helgen. Barnen va ju hos morföräldrarna så man har inte sett så mycket av Keyla eller Kiana. Det ska bli mysigt att vara bara vi tre nån timme innan E kommer hem.

Fasen vad kul vi har haft! Vi har lekt så mycket ute i snön att vi inte ens känner av vår rumpa längre. Vi gick till mataffären här nere och köpte en stjärtlapp i panik (eftersom vi bara fått en babypulka hittills). Vi har ramlat, kastat oss, skuttat och sprungit så mycket. Jag tror snart att hela familjen kommer att sluta förkylda och sängliggandes. Men det va det värt kan jag säga, så kul hade vi.

Nu har min far kommit och för att lära mig ett av hans super recept som jag brukade äta när jag va liten. Han är en höjdare på att laga mat.

Det är helt otroligt och så irriterande att jag blir galen. Ibland undrar man hur föräldrar tänker och hur mycket dom faktiskt bryr sig om sina barn. Är pengar viktigare än barnen?
Dom ringde från dagis idag och bad mig hämta Keyla för att hon va magsjuk igen.. Och just 1 timme tidigare hade jag fått ett samtal av Olivia som har sin dotter på samma dagis som Keyla. Hennes dotter va hemma magsjuk och hon va rasande på alla föräldrar som lämnar för tidigt på dagis. Ja 1 timme senare fick ju jag hämta Keyla.
Sen får man höra att dom föräldrar som dagis ringt till och påpekat att inte lämna barnen för tidigt, har blivit sura och haft attityd. Alltså pratar vi om vuxna människor? Vad har dom att bli sura över, ge fan i att lämna ditt barn för tidigt så händer inte detta! Vissa människor...

Varför blir dom sjuka hela tiden?
Jo för att föräldrar inte respekterar 48 timmars regeln och lämnar sina barn på dagis för tidigt, alltså innan dom är helt friska. Då blir det ju bara en ond cirkel av sjukdom hela tiden.
Vad kan man göra för att undvika?
Ha barnen hemma en dag extra. Om man ändå vart hemma föräldrarledig innan så vet man att man överlever på mindre pengar, det handlar oftast bara om 1 vecka på 1 månad. Man förlorar mer pengar på att ha barnen hemma 1 vecka varje månad än att verkligen se till att dom blir friska en gång för alla!

Nu har vi kallats på extra föräldrar möte pga den bristande hänsynen!

Natten va inte alls kul, full av gråt och feber. Jag kunde bara inte förstå att Keyla verkligen va sjuk igen, hur dåligt immun har man då egentligen? Men i dag när vi vaknade så förstod vi att det inte va sjukdom, det är 4 tänder som är på gång! Hörntänderna är i full rulle på väg fram och självklart får man feber och dålig mage då, för att inte prata om väldigt "mammig" och gnällig. Hon ser så sjuk, dålig och svag ut. 39 grader feber! Hoppas det snart blir bättre.

Nu måste jag göra lite fint här för vi ska få 5 vänner på besök! Keyla tjatar om mormor hela tiden och nästa gråter för att mormor inte är här så hon ska få vara hos min mamma ett tag.

Kvällen va jätte mysig, när hissen äntligen kom igång. Jag tog tjejerna och gick ner till bakgården för att leka lite i snön som just fallit. Keyla tyckte det va ganska kul men ändå frustrerande över att alla leksaker va fastfrusna i sandlådan. Svårt att förklara för en 22 månaders vad is är.. Men hon släppte det sen, speciellt när hon hittade sina "toto" (traktor). Hon älskar traktorer, lastbilar och tåg.

Sen när E kom så gick vi upp tillsammans för det va ändå ganska kallt och blåsigt.

Idag va det riktigt jobbigt att lämna Keyla på dagis. Eftersom tjejerna vart sjuka strax innan julhelgen och sen med julhelgen och allt, så har ledigheten från dagis blivit lite för lång. Keyla va borta i över 1 månad. Så nu (trots all tjat om dagis under julen) så vägrade hon släppa taget om mig. Hon är inte den som klänger sig fast men nu gjorde hon det.
Jag fick lämna en riktigt ledsen tjej som grät "mamma" hela tiden. Mitt hjärta brast precis som när vi hade inskolning, så hemskt att se henne så. Speciellt med Keyla som aldrig gråter i vanliga fall heller, då blir det lite extra vid såna här tillfällen. Hon höll så hårt i min jacka att hon nästan slet upp luvan på mig, men hon ville inte att jag skulle lämna henne där själv.

Fy, nu sitter jag här, beredd på att dagis kanske ringer och ber mig hämta Keyla. Hoppas det går bra och att hon kommer ihåg hur skoj det va att leka med vännerna. Min älskade lilla sötnos. ♥

Kaffe!!!

Goddag i husen. Fattar ni att det verkligen är jul, det finns ju ingen snö! Det känns väldigt konstigt faktiskt, vinter, jul, nyår utan snö och minusgrader. Ingen pulka åkning eller bygga snögubbe.. Vi hade t.o.m +7 grader varmt här hos oss idag, med mycket vind visserligen men ändå. Förstår ni vad +7 grader är i slutet av december!

För 1 år sen, min lilla sötnos va 9 månader. För 1 år sen hade vi bara ett barn, en busunge som kröp i hemmet. Idag är hon stor, så stor att man inte riktigt kan tro att det bara gått 1 år, hon ser så mycket större ut. Otroligt att dom växer så snabbt, att plötsligt från en dag till en annan slutade dom vara bebisar och är barn, en flicka.

Jag älskar dig av hela mitt hjärta, med alla celler i min kropp som jag äger och har. Jag älskar dig mer än livet själv, jag älskar dig mer än vad ord kan beskriva. Jag älskar dig! ♥

Jag har vart och hämtat Keyla på dagis och det va inte direkt bra nyheter. Hon hade varken ätit eller sovit speciellt mycket. Hon hade inte ens lekt, hon hade bara vart den som observerat. Så nu vart jag väldigt osäker på hur jag ska göra imorgon med dagis. Men det får vi se då, en dag i taget.

När vi kom hem så ville hon äta frukt, men fick en rejäl hosta och självklart kom spyan efter det. Hon hostar så kraftigt att hon kräks, jag bara orkar inte mer, fattar inte varför läkarna inte skriver ut nått till henne!! Jädrans idiot läkare, vården här börjar man seriöst tappa mitt förtroende. Först misslyckandet med min förlossning och nu kan dom inget alls om barn,  inte ens på barnsjukhus.. ja vad säger man!

Det va sista gången jag åkte till Vårdcentralen med mitt barn. Dom kan inget alls om barn! Idag va vi på närakuten Astrid lindgrens barnsjukhus med Keyla. Det visade sig att hon hade öroninflammation i båda öronen och en mindre/lättare infektion/irritation i halsen. Så förmodligen är det därför hon inte äter, kräks gör hon nog pga hostan. Vi fick antibiotika utskrivet till Keyla och sen ang maten är det bara att vänta ut henne, läkaren ansåg att vi får bara ge henne vatten helt enkelt. Sen att hon kräks va heller inte nått att göra åt, bara att vänta till hostan släpper. Alltså ärligt, ibland undrar jag vad fan det är för läkare man har i det här landet! Jag har aldrig vart med om så dåliga läkare. Till oss säger han att hon i alla fall inte ser ut som ett russin och har energi att stå upp så då är hon inte så sjuk tycker han. Jaha, juste så va det, i det här landet ska man va döende, se ut som ett russin och ligga på golvet som en hund för att få uppmärksamhet och hjälp.

Nu är vi hemma i alla fall, har hämtat ut kuren till Keyla och hoppas på att hon snart mår bra igen.
Snart ska vi iväg till dagis hela familjen, för att se Keylas första Lucia firande. =)

Trevlig Lucia! ♥

Nä nu mår jag inte speciellt bra längre. Dagis ringde till mig när Keyla va på dagis, hon hade ätit! Bra, tänkte jag, då kanske vi är på bättringsvägen ändå. Men då säger dom att hon satte sig och storgrät efter lunchen. Helt plötsligt från att sitta och äta hade hon brustit i storgråt hejdlöst. Jag sprang till dagiset så fort jag kunde, när jag kom fram så hade Keyla somnat på en av personalen. Hon snyftade i sömnen och jag pussade på hennes kind och viskade "Aqui esta mamá" (mamma är här). Då öppnar hon ögonen jätte trött och säger "mamá" och brister i storgråt igen. Det bara släppte som en sten och hon bara grät och grät. Mitt hjärta gick sönder i flera bitar för min lilla tjej som lider så utan att man vet vad det kan vara! Mina tårar va på väg fram av att se hur knäckt hon va.
Jag förmodar att det va magen, efter 6 dagar utan mat och sen smäller hon i sig kalops! Men hon verkade inte ha direkt ont tycker jag. Så kanske bara ren utmattning, saknad av hem och mamma efter en hetsig förmiddag på dagis.

Jag tog hem henne, morfar kom över, alla lekte, Keyla bad om mer att få äta. Skönt!, tänkte jag, nu äter hon i alla fall, nu är hon sugen. Hon fick i sig massa fruktsoppa, vatten, lite mellanmålspure. 1 timme senare ungefär, kräks hon upp precis allt hon hade i magen. Jag ville bara skrika av frustration. När hon äntligen får upp aptiten och äter så kräks hon ändå upp allt.
Hon vägrade ta vällingen som vanligt, men nu sover hon i alla fall. Imorgon blir det närakuten Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Min andra lilla sjukling

Jag har pratat med BVC och dagis. På BVC rekommenderar dom mig att åka in till Astrid Lindgrens närakut med Keyla, om hon inte ätit på dagis heller. Men om hon ätit på dagis så är det ju framsteg och då kan man avvakta till imorgon för att se hur det blir. Jag pratade med dagis och enl personalen så har Keyla fått i sig 2 äppel klyftor på förmiddagen (mer än vad hon äter här) och nu ska dom sätta sig för att äta lunch, allt hade gått bra än så länge. Så jag ringer tillbaka runt 12:00 för att se hur hon ätit. Då avgör jag om vi åker in till Astrid Lindgrens barnsjukhus eller inte.

Just nu har jag inget mer i mitt huvud mer än Keyla och hennes situation, så jag får be om ursäkt om det blir mycket tjat om det hela. Men så ser min vardag ut just nu.

Vi klarade bara av att vara 2 timmar på akuten. Ja som sagt så va det första gången vi åkte till Sachsska Barnakuten på SÖS. Det va väl inget super akut men ingen vårdcentral hade tider så vi fick lov att ta det akut.

Keyla hade ätit välling 07:00 och sedan dess bara fått i sig en Festis runt 11:00 tiden. Hon har inte velat äta nått mer än så, ingen frukost, lunch, mellis, middag, välling, gröt, inget alls. Inte ens vatten, mer juice eller nyponsoppa. Det här är alltså tjejen som äter allt, jämt, när som helst, hur som helst och vad som helst, plötsligt vill hon inte äta nått alls. Hela veckan har vart dålig med mat men ibland ändå fått i sig nått smått här och där.
Febern har pendlat upp å ner mellan 38-39 grader och vissa dagar inget alls, från förra fredagen till idag torsdag.

På Sashsska akut tog dom stickprov i fingret. Allt gick kanon bra med henne. Men i väntrummet (i väntan på svar och få komma till läkare) började hon springa, hoppa, leka, busa, utforska och sånt som hon vanligtvis gör. Med andra ord, om man orkar göra det i 2 timmar så mår man nog inte så dåligt ändå...
Så det kändes jätte dumt att sitta på en akut med två små barn som ändå verkade må rätt okej i jämförelse med dom som bara hängde över mammorna, kom in med ambulanser etc.

Så jag frågade om vi kunde åka hem och fick svaret att dom själva sett att K verkade så aktiv och bra att dom tyckte vi kunde ta det hos vårdcentralen imorgon fredag istället. Hon hade nån infektion visade provet men vet inte exakt vad då hon inget sa (det va kvinnan i receptionen jag prata med). Men det va inget som behandlades med antibiotika eller liknande som tur va. Så vi åkte hem, la tjejerna när vi kom hem, åt middag och nu tänkte även jag dyka ner i säng för att se om vi kan gå tidigt imorgon bitti till drop in i vår vårdcentral som ligger här framför oss.

Sovgott!!

Keyla leker med vatten, Kiana leker i gå-stolen och E tappar upp bad till båda tjejerna. Jag ska snart ordna allt för nattningen och hoppas på en bra natt i natt.

Jag hann inte ta upp att Keyla och jag somnade runt 24:00 i natt...
Keyla åkte på nått liknande nässelutslag och vi har ingen aning varför. När vi prata med sjukvårdsupplysningen så kliade det inte så vi åkte inte in, men senare på kvällen så vaknade hon av att det kliade över hela kroppen. Hon verkade ganska oberörd av det hela så vi valde att inte åka in till akuten men hon piggnade till och vi höll på fram till midnatt för att natta henne igen.
Idag har jag inte sett ett endaste tecken på att hon haft utslag på kroppen men jag är rädd för att hon får tillbaka dom till natten. Jag har vart på apoteket och köpt Mildason (salva mot klåda) ifall att.

Godkväll, nu ska vi bada barnen, mysa och natta dom.
Hur ser er måndagkväll ut?

Godmorgon Keyla och hår!

Då har man lämnat Keyla på dagis efter all stress. Den tjejen har mer koll än vad jag har kan jag säga. Hon är så stor att det chockar gång på gång. Mitt i mitt stress, så letade jag som galning efter hennes napp och napphållare. Jag kunde inte hitta den någonstans och frågar henne, ja då vet hon att den ligger hos "bebbis" som är hennes docka. Och där låg den, nästan framför näsan på mig, himla häftigt.

Sen va jag på väg ut i min stress och trodde alla va klara, så när jag stänger dörren säger Keyla "mammaaa.. " (lite utdraget) och pratar nått på sitt bebisspråk.. När jag tittar på henne så pekar hon mot fötterna och japp, jag har ju glömt att ta på henne stövlarna! Så upp med dörren igen, ta på henne stövlar medan hon bara fnissar åt mig och sen in i hissen igen. =) Min fina stora tjej!!

Nu ska jag gosa med min Kiana.
Jag glömde att lägga upp Kianas vägning och mätning igår men det får komma lite senare.

Snart börjar Desperate Housewives! Barnen ligger redan och sover för natten, E tränar lite och jag tar vilo dag för att se min serie och lägga mig tidigt.

Jag satt och tänkte på vad jag gjorde om 1 år sen, exakt det här datumet. Då hittade jag denna bild på min lilla söta, underbara Keyla. Hon va så liten min lilla gullunge!! Vi va på babysim och hade oss. Hon dök, badade, simmade och busade omkring i vattnet som en liten fisk. Jag längtar tillbaka till den tiden, det gick så fort att det gör ont i hjärtat. ♥
Undra om jag ska börja på babysim med Kiana. Men eftersom jag nu inte har någon att samåka med till Sickla, så vet jag inte vart jag kommer att vända mig till för stället. Jag får se vad jag hittar på.

 

Nu fortsätter min Desperate Housewives.