Bröllopstema: Lila

Nu är det verkligen klart, nu är verkligen allt beställt, köpt och ordnat. Idag köpte vi det sista som va tallrikar, servertter, glas, champagne glas, bestick.. ja allt som har med servicen att göra. Och så va vi och beställde min brudbukett, äntligen. Dom har fått ganska mycket fria händer så jag hoppas att det blir rätt.

 

Nu är det bara bröllopet kvar, att gifta sig! Nu är det mindre än 1 vecka kvar, bara 6 dagar kvar. Kan inte alls förstå att jag, lilla jag, ska gifta mig. Från miss till mrs Diana. Vad pirrigt och härligt det känns. Yeey!

Äntligen fredag, den här veckan gick fort trots dom långa och jobbiga nätterna. Keyla vaknade kl 07:30 idag och åt frukost, sen somnade hon om ca 1 timme till. Skönt för mig för jag behöver verkligen vila.
Nu är det bara 1 vecka kvar, exakt, till bröllopet. Det känns overkligt och pirrigt som bara den. Jag har inte hunnit uppdatera om prästen så jag tar det lite kort här:

 

Jag fick tag i en präst men när jag skulle avboka Åke Bonnier (vår första benhårda präst) så ville han först prata med mig. Så jag ringde upp och gav han förklaringen till varför vi byter präst. 1. Pappa får inte leda mig in, jätte tråkigt. 2. Vigsel på 45 minuter är för mycket för oss, vi tänkte oss max 30 min. 3. Måste ha riktiga vigselringar och ingraverade. Vi vill köpa dom riktiga senare när jag gått ner i vikt och vill inte gravera in dom vi har för närvarande. Åke Bonnier ville inte ritkigt släppa taget så han gick med på att korta ner vigseln till 30 minuter som dom flesta har, han sa att vi inte behöver gravera ringarna men måste ha riktiga ringar och i slutet efter en hel del diskution och lite obehaglig känsla så sa jag att jag inte ville ha sura miner eller sånt på bröllopet för det skulle känna så obehagligt på vår dag. Han såg fram emot att få viga oss, ville absolut ha oss kvar och gav t.o.m efter på att min pappa får leda mig fram till altaret!! Snacka om en inte alls så omöjlig präst, han vek t.o.m på reglerna som kyrkan har och det tackar jag för ödmjukt. Nu ser jag riktigt fram emot mitt bröllop!

 

Kvällen är kommen och dagen slut. Och jag får helt enkelt inte tag i någon präst under hela dagen. Jag har ringt 3 olika präster i närheten idag och inget svar. Ny dag imorgon och mer tid då min mor är ledig och kan ta hand om Keyla medan jag gör mina ärenden. Idag ringer svärmor och undrar varför vi inte skjuter upp bröllopet eftersom vi verkar ha så mycket att göra och har valt detta i sista minuten. Inte en chans! Jag tycker om att planera, jag tycker om att små stressa, det ligger i min natur att ha massor att göra, tänka på och stressa lite. Visst att det blir värre nu med barn men det löser sig. På två månader har jag hunnit planera, beställa, kolla runt, vänta på svar och en massa annat samtidigt som jag tar hand om min bebis på (nu) 6 månader. Det går om man vill, kämpar och har pengarna (Tack mamma).

 

Har fått lite frågor kring bröllopet så jag svarar på dom här så att alla får samma info:
Det är ett litet bröllop då jag inte har släkt i Sverige. Det blir enbart närmaste familjemedlemar så som föräldrar och syskon, ca 20 personer. Lokalen är liten men väldigt klassisk. Vi inreder själva med prylar från Sweeties och myheart som har en massa fint för just bröllop. Vi har valt ett ljuslila bröllop med inriktning diamanttema. Det ska va diamanter av olika lika nyanser på bordet med levande ljus och rosen blad i lila och ivory (=benvit).

 

Lite av dom saker vi beställt.

 

 

Inför bröllopet på bara 2 månader:
* Har bokat om från borgligt till kyrkligt, resultat: Storkyrkan i Gamla Stan
* Har bokat hotell med yacuzzi, bastu och med bröllopspaket
* Bokat Catering samt dryck från annat håll* Bokat bröllopstårta
* Beställt inredning och design för mottagningen och inredning till bilen (Just Married) samt barnvagnen ;-)
* Gjort egna inbjudningskort
* Letat, hittat och köpt bröllopskläderna till hela familjen
* Haft prästsamtal

 

Har ni fler frågor så är det bara att fråga på eller gå in under kategori Bröllop.

Då har man fått hem dekorationerna till bröllopet! Lite diamanter i olika storlekar, rosenblad i lila och Ivory, lila näsduk till Eddie, dekorationen till bilen och en vit duk till matbordet. Jag fick även med en present av Sweeties, 2 rullar av band i Guldfärg. Vet inte riktigt vad jag ska med dom till då det inte alls går i vårat tema men snällt ändå. Så om två torsdagar står vi där inne i lokalen och dekorerar inför bröllopsdagen! Jag längtar så, det ska bli kul att se hur allt blir när det är klart.

 

Jag ringde runt till storkyrkan idag och frågade om man kunde byta präst inom samma kyrka och det gick bra. Men inte direkt deras präster för det va bara Åke Bonnier (min präst) som hade tid den dagen, så om jag vill får jag boka en präst från min egna församling och vigas i Storkyrkan. Så imorgon får jag ringa tidigt och kolla om jag får tag i en ny präst.

Keyla sover gott nu, Eddie är och tränar och jag ska lägga mig på soffa och försöka kurera mig så att jag har ork att gå till mammagruppen imorgon.

Tillbaka från prällens samtal. Då har vi vart på vårt två timmars prat hos prästen och jag måste säga att jag kom hem väldigt besviken. Visst samtalet gick bra, han är trevlig och allt. Men jösses vad Svenska Kyrkan har fått för sig att dom kan lägga sig i och bestämma i hur man ska ha sitt bröllop. En dröm man alltid har som flicka/tjej är att ens pappa ska lämna bort en, men det får man inte för Svenska kyrkan. Bara för att man inte är en ägodel till ens föräldrar så får man inte det utan ska gå in med mannen. Fy vad irriterande. Det bestämmer väl jag själv hur jag vill ha det. Jag blir så sur, så sur. Men men vad gör man, det är väl dom som bestämmer. Annars i övrigt kändes det rätt med prästen trots att han verkar kanon hård på sina grejer.
Det är samma präst som vigt Prinsessan Victoria, han heter Åke Bonnier, miljadären och bloggaren.

 

Sen vill jag säga till Eliana som kommenterade tidigare inlägg:
Förstår vad du menar men jag anser ändå att det är orättvisst, så känner jag. Som du själv skrev, "ett bröllop ska vara minnesvärt och självklart kunna njuta av den här glädjen med familj släktingar nära och kära" Ja men precis och jag har inte den möjligheten, så det känns orättvisst. Jag är en person som har kontakt med släkten, jag älskar min släkt medan min blivande har inte ens kontakt med dom och står dom inte ens nära! Så jo du, bra orättvisst skulle jag vilja säga. Och Jo jag hade faktiskt valt bara familj om min blivande kände som jag gjorde. Men som tur va så är det bara familj nu, min mor, far och halvbror. Och hans familj med sina respektive. Tack för dina lyckoönskningar och kul att du blev nöjd med ditt bröllop. ;-)

 

Sitter här vid matbordet med min kopp kaffe, svullna halsmandlar som bara den och svag i kroppen. Har en allvarlig konversation med Eddie om att han plötsligt fått för sig att han vill ha ett stort bröllop med vänner och släkt, när vi hittills alltid sagt att vi ska ha ett litet, personligt och privat bröllop med bara familj. Grabben är rolig han, 2 veckor innan bröllopet får han för sig att göra det svårt för oss. Men nu tror jag inte att vi har tid, hinner eller orkar ge oss in i jakten på hela hans släkt och vänner. Det skulle innebära 50 pers från Eddies sida och 4-6 pers från min sida då jag bara har familj här och all släkt i Colombia. Skulle kännas rätt konstigt och för att inte snacka om orättvisst. Eller?

Hemma igen efter en lång dag ute i vildparken.. nä då, vi har bara vart hos min mamma och myst hela dagen. Men det blir som en vildpark med Keyla med i bilden. Hon livar upp vardagen som ingen annan kan. Jag och min kropp orkade inte med att vagga henne en till omgång så min mamma tog över och började vagga henne. Hon la henne på en kudde som vi brukade göra när hon va nyfödd (nu får hon inte ens plats.. ) och sjöng för henne. Tillslut hamnade Keyla som i en koma, hur trött somhelst, bara rent av stendöd. Keyla brukar vakna till lite när jag lägger ifrån mig henne, men nu när mamma gjorde det så skulle min mor kunnat sprängt en atombomb utan att Keyla vaknade. Coolt.

När mannen kom hem åkte vi till Willys, handlade lite blöjor och mat till lilltjejen och sen vidare hem för att hämta ut ett paket som kommit. Första paketet inför bröllopet har kommit!
Från Myheart.se fick vi 24-packs bubblor i Ivory och en bordslöpare i ljuslila som är vårt bröllopstema.

Klar med att rätta till inbjudan som vart fel. Men min fina tur så vart det självklart nått som vart fel, nu har jag rättat till det och kan skicka inbjudningarna som skulle vart utskickade för över 1 månad sen. Allt har blivit så försenat för att jag inte kunnat veta vart lokalen skulle va och heller inte fått svar på om det verkligen gick att vigas i Storkyrkan. Det va bara premilinär bokat men nu är ju allt klart så korten kan skickas.

Jag är ganska stolt över dom då jag gjort dom själv!! Gick och köpte speciellt papper som är lite tjockare och med färg. På internet med hjälp av ett program, gjorde jag själva inbjudan med bilder, dekorationer och text. Man kan själv välja teckensnittet och hur allt ska se ut. Alla förutom en, är gjorda på spanska då våra familjer talar spanska och även om dom förstår svenska så känns det mer personligt på vårt egna språk. Är jätte nöjd med korten, enkla och fina. 

Dagen är så gott som över, det va tufft att lägga Keyla idag, hon va lite trött men inte tillräckligt och allt blev fel. Min rygg är trasig, sönder och med ömma axlar. Min mor och jag har gått omkring i Farsta C hela dagen känns det som. Knappt någon matintag från min sida och det är ett under att jag står upp fortfarande (fast jag sitter ner när jag bloggar).

 

Det jag är nöjd och glad över dagens jobb är att allt är klart. Jag har bara en sak kvar att göra, bland det viktigaste.. att skicka dem förbannade inbjudningarna. Resten är klart, allt är klart. Så himla skönt. Tiden är satt, datumet är klart. Nu är det bara bröllopet kvar!!

Nu är mitt hårda träningspass över och mina ben bara skakar! Skön känsla ändå. Nu ska jag duscha, fixa mig, ta hand om Keyla och förbereda oss för att åka in till Farsta C lite tidigare. Jag börjar rensa Keylas garderob och ser att vi inte alls har mycket kläder till henne. Hon behöver byxor och lite tjocktröjor inför hösten och vintern. Sen ska vi på mammagruppen.

 

Jag har hittat en sån fin Brud Cape till bröllopsdagen. Eftersom det är oktober och kallt så satt jag och letade efter nått som kan värma och ändå se otroligt vacker i. Jag hittade en cape på en internetsida som har massor av saker inför bröllop och inredning. Finns i två färger, Ivory och Vitt. Eftersom min klänning är kritvit så blir det nog oxå en vit cape. Visst ser den fin och mysig ut!? Kommer att sälja den efter bröllopet för ca 2300kr för den som vill ha eller behöver. Vid intresse: Kontakta mig på kontaktadiana@live.se

Keyla har somnat och mannen är borta. Sitter ensam i mitt kök med mina datorer och kollar igenom vad som behöves beställas inför bröllopet och lokalinredningen. Jag har hittat lite sidor som har jätte roliga och fina saker som jag bara måste klicka hem. Det finns en massa skoj att inreda borden med och lokalen. Ballonger, bubblor istället för ris och ja en massa smådiamanter man kan ha på bordet. Jag blir alldels till mig när jag ser allt och ivrig som jag är så vill ja ha alla färger. Att bestämma ett färgtema är otroligt mycket svårare än vad jag trodde. Våran favorit färg är blått, men samtidigt älskar jag rosa. Lila är nått vi gillar allt mer och mer, men sen har vi höst färgerna som är så vackra. Det klassiska vita är alltid en hitt så ja, vad väljer man för färgtema!?

 

Tips? Vad är eran favorit färg?

Idag är det en bra dag! Min mor är nog det bästa som finns i den här världen och det mest omtänksamma. Aldrig hade jag förväntat mig något så fint som det som hände idag. Min mamma kom över med blommor och tårar i ögonen. Med en klump i halsen får hon fram att det är en mycket speciell dag idag.. Direkt kände jag kalla kårar över att jag glömt bort nått viktigt.. Men mamma fortsatte, att hon för en lång tid sen började spara pengar till mig och min framtida bröllop eller nått annat speciellt som skulle kunna hända mig. Hon va så glad och lycklig över att äntligen kunna få göra nytta med pengarna, få kunna ge mig nått speciellt och så stort som den summa pengar hon gav mig och min man i present!

 

Ja alltså hon och pappa sparade ett konto till mig för bröllopet och nu fick vi dem pengarna!! Så vi kan göra vad vi vill med dem, resa bort eller ha ett stort bröllop här, ja vad vi vill.. Så till helgen blir det mycket tänka, tänka för att se hur det blir. =)

 

Tusen tack mamma och pappa, son lo mejor del mundo. Dinero o no dinero son lo mejor porque me apollan tanto!

Härlig att man är tidspressad, alltid lika kul med press, stress och sista minuten. *ironi* Men allt löser sig alltid. Från att vi tänkte oss ett borgligt bröllop utomhus i Oktober (dvs om 1 månad drygt) så vart det ändrade planer till kyrkbröllop, inomhus samma datum. Efter att ha valt bröllopskläderna och insett hur vackra vi kommer att se ut så kändes det väldigt fel att stå ute på gatan en kall höstdag. Det kändes mycket mer rätt att gå ner för altaret med en vacker bröllopsklänning, bli bortlämnad av min far och få höra dem äkta orden "you may kiss the bride.."

Det kändes rätt, det kändes mer äkta helt plötsligt, att få gifta sig bindande i kyrkan än bara på papper borgligt. Konstigt hur allt kan ändras från ingenstans till att allt känns rätt och bra. Så nu är vi riktigt illa ut, i sista minuten. Välja kyrka, boka kyrka och samtala med prästen, samt repetitioner.. Det kommer fortfarande bara va ett litet, familjärt bröllop, inget stort alls men bara att istället för borgligt blir det kyrkan!

Hur skulle du vilja gifta dig, kyrka eller borgligt?

Tack alla som kommenterat att ni tyckte om våran äktenskaps tatuering!! Vad snällt av er.

 

Nu har vi lite bråttom iväg för att kolla upp bröllopskläder. Vi har en inbokad tid hos ett företag som har utförsäljning på bröllopskläder i Huddinge. Så det blir mycket flax över hela Stockholm idag men bara vi hittar rätt plagg så är det värt det. Uppdaterar mer senare..

Nu har jag och min man vart och busat lite. Egentligen vill jag inte skriva om detta fören min mor kommit hem så att hon slipper få chocken via internet om hon nu skulle kolla på bloggen i Spanien, men nu orkar jag inte vänta. Min kära fästman och jag är ganska kända för att inte va så kloka i huvet och är oxå kända för att inte bry oss om nått heller. Så en dröm vi båda haft länge, även innan vi träffade varandra är att bära en tatuerad förlovningsring i form av namn på ringfingret. Vi har länge pratat om det och sagt att om vi skaffat barn och tänker gifta oss så kommer vi oxå att tatuera oss på fingret. Nu har den dagen kommit. Vi fick barn i år, har köpt bostadsrätt tillsammans, förlovat oss, planerar att gifta oss om ca 1 månad och håller dessutom på att starta eget företag tillsammans. Så nu va det dags, nu va dagen kommen.

 

Vi åkte till vår tatuerare i Solna och bad om två namn-tatueringar som förlovnings/äktenskaps ring. Märkta för livet i själen och kroppen bär vi varandras namn, stjärntecken och kärlek livet ut. Crazy but fun!

 

Det vart ingen Kista Galleria resa idag, det va så svårt att veta om det fanns bröllopsbutik där eller inte så vi orkade inte chansa. Det finns så dålig info på hemsidan och ingen telefon tid så ingen resa till Kista. Däremot åkte vi till Farsta C istället. Kollade upp lite ringar till bröllopet, vigselringar. Vi kommer beställa dem längre fram eftersom jag inte alls vet om jag lyckas nå min original vikt eller inte. Så det blir temporära ringar nu och riktiga senare. Vi kollade upp priser och bröllopstårtor och det va ingen lätt match. Vad mycket det finns att välja bland, otroligt mycket olika utseenden. Vi tror vi vet vad vi vill ha, men vet inte än vem vi beställer den av. Men det lättaste är klart och det va att bestämma dekoration och färger, samt smak på tårtan. Det blir en 3 våningstårta och rund, sen om det blir på varandra eller med ställning är inte 100% klart än.

Det är inte lätt att hitta bröllopsklänningar där ute. Det finns otroligt många, dem är dyra och väntetiden är inte den kortaste heller. Det är mycket som känns pressat, det är som ett race against time. Men jag älskar utmaningar, stress och lite press oxå, så jag ger inte upp i första taget. Vill jag ha nått så kämpar jag för det och ser till att det sker som jag vill ha det. Det är mycket inför bröllop, mycket mer än vad jag eller vi kunde ens tänka oss. Nu inser vi att vi kanske kanske har tagit vatten över huvud och planerar ett bröllop mitt i alla andra planeringarna vi har. Men som sagt, livet är till för att kämpas, för att övervinna och skapa det som man vill. Jag sitter och kollar klänningar överallt, precis överallt, ja t.o.m halens har klänningar, nått dem inte hade förr. Hittade flera från nätet. Men bäst av allt tror jag ändå är att gå och prova dem ute i stan. Då vet man direkt hur den sitter. Men visst är dem fina, både stora och pampiga men oxå diskretare och enklare. Vad väljer man?

Häromdagen så va vi och tittade omkring lite vid Stadshuset för att se om det är så fint som alla säger och om det kunde va nått ställe att gifta sig på. Men när vi väl va där så kändes det som att det är en för allmän plats, det är för mycket folk, turister och rörelse där. Visst va det otroligt vackert, speciellt eftersom det ligger vid vattnet. Det va grönt och fint, men jag tror inte det är nått för oss. Ekotemplet som vi hade tänkt oss innan blir det inget av, eftersom Victoria och Daniel numera bor där i närheten och det skapar kaos med bilar, parkering och tillåtelse om att va så pass nära. Så vi är ute och kollar annat nu och tror oss ha hittat det bästa stället för oss och alla andra. Lättast är det ju att viga sig där man ska ha mottagningen sen. Då slipper man åka någonstans och tänka på allas transporter. Så vi håller på att kolla upp lite annat. Det börjar bli tajt om tid nu men vi hinner, det vet jag. Däremot känner jag mig otroligt osäker på om papprena (hinderprövning) hinner komma fram i tid, gör dem inte det så blir det inget bröllop. Vi litar på ödet och hoppas det här är vår tur nu.

Lite bilder på Stadshusets bakgård.

Den stora dagen, dagen som man bara upplever en gång i sitt liv, dagen då vi två blir förevigade. Alla småtjejer drömmer om sitt bröllop sen små och vet redan hur dem vill ha det. Inte jag, jag tillhör inte dem som drömt om ett vitt, stort bröllop eftersom jag dels inte tror på kyrkan och sen att jag inte har min släkt i det här landet och känns surt att ha ett stort bröllop med 3 personer från min sida (mor, far och bror). Men alla kan vi träffa någon i vårt liv som får allt att förändras. Och det har jag gjort.

Varken jag eller Eddie har brytt oss om bröllop, varken han eller jag har vart såna människor som ens tänkt gifta oss. Men så hittade vi varandra och med det så ändrades hela våra liv och tänk.
Nu ser vi det som en självklarthet att va förlovade, skaffa barn och gifta oss. Tänkt vad konstigt det kan va.

Så efter ett fint frieri från Eddies sida förra året på min födelsedag så har nu det stora datumet fastställts (inom 1 år). Vi gifter oss den 1 oktober 2010. Det kommer att vara ett utomhusbröllop med enbart närmaste familjen eftersom jag inte kan flyga hit hela min släkt.

Jag tror jag inte kan va mer lycklig, jag har verkligen allt man kan önska sig i livet.
Familj (föräldrar) och nu egen familj, en man som älskar mig, en dotter som är frisk och min egna hälsa. Allt det materiella kan jag heller inte säga att vi saknar nått ifrån, vad mer kan man begära!?

I am so happy!

Antal pers: ca 15-17 pers
Inredning: rosenblad
Musik: Gitarrist
Transport: Limo

Sitter och tittar runt lite på nätet efter alians ringar. Aldrig någonsin trodde jag att det skulle finnas så många hemsidor att välja bland. Priserna vill jag inte ens gå in på, det räcker med att se hur ringarna ser ut så förstår man att det gäller färgstarka priser. Men vad otroligt många fina ringar det finns, hur kan man ens välja?! Jag har suttit i över 1 timme nu och kollat runt utan att kunna dra ner till 3 favoriter. Det finns för mycket fint. Undra om man ska ha en stor maffig ring? Men sen så vet jag inte hur mycket mannen tänker lägga ner på ringarna eftersom vi även har lite andra planer som innefattar tatuering... Vi får se helt enkelt, nu ska jag leta vidare lite.