Vilken hemskt trötthet som kom över oss. Jag brukar inte vara den som somnar på soffan men jag kunde knappt hålla mina ögonlock uppe, ögonen rullade bakåt och kroppen är så tungt, så tung. Det måste ha med förkylningen som är på gång, att göra. Jag hoppas jag klarar mig!

Keyla har samma typ av nätter som förut, gråter, är ledsen och väldigt rädd på nått sätt. Om inte jag kommer in så blir hon galen som en hund i en bur i sin lilla spjälsäng. Det skrämmer oss riktigt ordentligt, vad är det som händer med henne egentligen? Vad är det som har gjort henne såhär? Är dagis så hemskt för henne?

Nä jag orkar inte med alla tankarna så jag lägger mig för att få så mycket vila som möjligt.
Sovgott alla söta änglar därute. ♥