Jag är här med Keyla själv. Både min mor och min far valde att lämna mig samtidigt så kvar är jag med min älskade dotter som rör sig lika snabbt som en tornado över hela hemmet. Det är svårt att hinna med henne och komma åt henne när hon är som snabbast, man är ju inte så rörlig direkt. =) Jag kommer inte ens fram till datorn för hon vill vara på mig hela tiden, helt förståeligt eftersom alla andra bara gått.
Men vi har det mysigt här, jag måste försöka ta det lugnt bara så att jag inte får ont i "lilla" magen.