Usch vilken kväll. Vi försöker gå och lägga oss men det går inte så bra. Keyla vaknar till flera gånger och förr kunde man bara klappa henne lätt på ryggen och sen somnade hon om. Men nu för tiden måste man stanna kvar i rummet, man behöver inte sjunga, nynna eller ens ta på henne. Bara man är kvar i rummet, jätte konstigt. Hon har vart sån nu i över 1 vecka och jag antar att det kommer att pågå ett tag till. Man tycker synd om henne samtidigt som man blir frustrerad över att behöva förstöra sin sömn mitt i natten i över 1 timme ibland 2 eller ens inte kunna gå och lägga sig!

Stackar min tjej, hon vill ha mamma och pappa där inne. Så gulligt egentligen.

Nu verkar vi fått en paus på det hela så vi ska se om vi kommer ner i säng vi med.
Godnatt!!