Det vart inget lekland idag utan det blev besök från morfar, morbror och t.o.m mormor en liten stund. Vi va alla, ute och lekte med Keyla ute på gården ett tag. Det är fortfarande hjärtskärande att se Keyla för hon är så inåtvänd att man knappt får kontakt med henne, speciellt inte om man är den som håller i Kiana. Jag hoppas och räknar dagarna till när allt detta är glömt och det mesta är tillbaka till det normala.

Vi försöker vända tillbaka på dygnet åt Kiana så att vi slipper vakna mitt i natten för matning och vaggning i över 1 timme. Så kom vi på att Kiana sover ju i en vagga som va min gamla vagga, både på dagarna och nätterna. Det är ju verkligen dumt, man ska ha en nattsäng och en dagsäng. Så hade vi med Keyla och det funkade kanon bra. Vaggan va till för dagarna eftersom den kan man ju rulla omkring i lägenheten. Och spjälsängen va inne i vårt sovrum där hon sov på nätterna. Än så länge står spjälsängen i Keylas rum, men gör absolut ingen nytta där alls. Så imorgon får vi ändra om lite och ställa in spjälsäng i vårt rum och vaggan blir bara dagsäng.

Min gamla vagga som jag sov i som bebis,
Keyla har oxå sovit i den och nu Kiana.

Jag vet att jag inte har dragit någon förlossningsberättelse än men det kommer så snart jag känner att jag har orken tillbaka. Att må så dåligt som jag gör (gällande Keyla) tar mer på mina krafter än vad jag egentligen vill erkänna och vara medveten om. Så ha lite tålamod med mitt dåliga bloggande och allt.

Godnatt för idag, jag stänger ner elektroniken och ägnar mina sista söndagstimmar åt Kiana och sen lägger vi oss allihopa.

SOVGOTT ♥